Vi är mitt i taxeringssäsongen 2019 och snart är det dags för många att få sin skatteåterbäring. Deklarationen är på väg att bli helt digital, eftersom det minskar arbetsmängden, miljöpåverkan och dessutom är mycket lättare för den som deklarerar. Här kommer vi att gå igenom vad skatteåterbäring är, varför vissa får ut pengar medan andra får betala och hur du försäkrar att du får dina pengar så fort som möjligt.

Vad är skatteåterbäring?

Du betalar skatt varje gång du får lön, men det betyder inte att du betalar rätt summa varje gång. Efter att du har deklarerat räknar skatteverket ut din skatt. Det är vanligt att man betalar in för mycket eller för lite skatt under årets gång, varpå man antingen får återbäring eller får betala restskatt.

När kommer skatteåterbäringen?

Det beror på när och hur du deklarerar. Skatteverket började skicka ut de digitala deklarationerna 7 och 8 mars. Om du gör en digital deklaration och inte behöver göra några ändringar eller tillägg så kan du få pengarna redan i April. Du måste göra din digitala deklaration före 2 maj för att inte få några förseningsavgifter.

Hur gör jag en digital deklaration?

En digital deklaration innebär helt enkelt att allt görs via internet, från att du får din deklarationsblankett, till att du signerar din deklarationsblankett och får ditt skattebesked – helt digitalt. Det första steget till en digital deklaration är en digital brevlåda, så som Kivra, där du kan ta emot myndighetspost på ett säkert, digitalt sätt.

• Skaffa en digital brevlåda och acceptera myndighetspost

• Registrera ditt bankkonto hos skatteverket

• Kontrollera/komplettera din deklarationsblankett

• Signera med BankID och skicka in till skatteverket senast 2 maj

Vilka skatteavdrag kan jag göra för att få mer tillbaka?

Det beror på vilka du kvalificerar för, men det vanligaste avdraget är för resor till och från arbetsplatsen. Du räknar ut den totala kostnaden för året och kan göra avdrag på allt över 11 000 kr, vare sig du reser via kollektivtrafik eller egen bil.

För dig som nyligen har flyttat, permanent eller för tillfälligt arbete, finns det avdrag för dubbelt boende. Det kan exempelvis vara om du är student och har praktik i en annan stad, eller om du har flyttat från en stad till en annan, men fortfarande har kvar din gamla bostad. Du kan få avdrag för boendet, men även för mat och andra små utgifter den första månaden – men endast om den nya bostaden är minst 50 km från den gamla orten.

Om du är bostadsägare med bolån kan du göra avdrag på boräntan, det vill säga räntan du betalar på bolånet. Du får 30% avdrag på upp till 100 000 kr, sedan 21% på allt över 100 000 kr. Detta avdrag kan med fördel fördelas på två, om du t.ex äger bostaden med din man eller fru.

Tänk på att

Exakt vad som gäller beror på din situation, så läs vidare på Skatteverket.se. Eftersom bevisbördan ligger på dig kan du bli skyldig att redogöra för utgifterna du söker avdrag på, så se till att spara alla relevanta kvitton, räkningar och fakturor.

Skatteåterbäringen är inte en ”bonus” eller ”gratis pengar”, utan pengar som du egentligen skulle ha behållit från början, men som skatteverket ”lånade” av dig för att du betalade in för mycket. Det är som ett ofrivilligt sparkonto som staten har anordnat åt dig, så jag tycker inte att du ska kasta pengarna på något dumt.

Använd istället pengarna till något produktivt, vare sig det är besparingar, investeringar eller för att köpa något du verkligen behöver (den där gamla tvättmaskinen kanske har sett sina bästa dagar?). För att undvika att betala in för mycket (eller för lite) nästa år kan du göra skattejämkning. Nackdelen är att du inte får en klumpsumma i form av återbäring, men fördelen är att du behåller dina slantar från början – och kan investera dem smartare!